Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, sÄvÀl i sjÀlva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren anvÀnds teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger pÄ en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete Àr fritt inom uppstÀllda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i klÀm?, genom att motstridiga krav stÀlls frÄn olika intressenter.Analysen visar ocksÄ att mellancheferna upplever att de i hög grad fÄr agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi Àven fram till att ledningens krav pÄ mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

VĂ„rterminen 2006.

The aim of this study is to establish whether there are any specific trends in master theses concerning knowledge organization. To identify the past and current trends a method of content analysis has been applied to 110 theses over a time period of ten years. The results of this study show that there is an increasing interest in subjects concerning for example the evaluation of retrieval effectiveness in search engines on the Internet. A subject which was popular in the late 1990:s was information technology and its different applications. This subject has since that time decreased in popularity.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Föreliggande arbete syftar till att förteckna viktigare termer i informations-dokumentationsomrÄdet. Tyngdpunkten ligger pÄ bibliotek, samhÀllsinformation och datateknik. Detta kan förhoppningsvis vara andra studenter till nytta och glÀdje.Handledare: Göte Edström.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i LÀkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som pÄverkar vid val av mÀtmetoder sÄ att den viktigaste resursen kompetens fÄngas av lÀmpliga framgÄngsfaktorer och styrmÄtt.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanstÀllning av de framgÄngsfaktorer och styrmÄtt som Àr lÀmpliga att anvÀnda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer pÄ LV.Resultat: För att tillförsÀkra att kompetensen upprÀtthÄlls har ett behov av icke finansiella styrmÄtt uppmÀrksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. VÄr litteratursammanstÀllning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist pÄ nyckeltal för att mÀta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmÄtt som Àr lÀmpliga för att mÀta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mÀtningen Àr. LV betonar vikten av ett behov av daglig mÀtning för att kunna lÀsa av dagliga förÀndringar.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för rektorers anstrÀngningar för att höjaskolresultaten. SÄvÀl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. DÀrför lÀggs ett sÀrskilt fokus i studien pÄ att öka förstÄelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrÄn ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen bestÄr av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger pÄ intervjuer medrektorer samt dokumentanalys frÄn skolorna. Intervjuerna bygger pÄ frÄgor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

Forskning har visat pÄ samband mellan anvÀndning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. GÀllande stress bland ungdomar Àr detta ett fenomen som i allt större utstrÀckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmÀnhet stor anvÀndarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet anvÀndare bland ungdomar ökar Ärligen. I den hÀr uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med nÄgra gymnasieungdomar, tvÄ killar och tvÄ tjejer frÄn bÄde praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om anvÀndningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

The aim of this master's thesis is to investigate and to explain the concept of folksonomy in the perspective of knowledge organisation. By creating a conceptual explanation and defining what folksonomy as a concept consists of, the intent is to establish a basis for evaluating folksonomy and to discuss what relevance folksonomy may have in the field of knowledge organisation. By applying a qualitative content analysis a review is performed on how folksonomy is perceived and discussed in a selection of articles written on the subject. Employing the theory of classification, subject indexing and bibliographic retrieval, folksonomy as a method for knowledge organisation is analysed. The practice of tagging in existing systems is also studied.

This thesis analyses the problem of how to organise a multidisciplinary domain of knowledge like architecture. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include discussions of theories of knowledge organisation. Two different principles of classification were examined in relation to the domain itself, as well as in relation to the educational programme at the School of Architecture at Lund University and comparable schools in Sweden. The empirical part is a case study carried out at the School of Architecture at Lund University.

This report that is written in cooperation with Peab Sverige AB, studies the information and knowledge management from the production support to the production management. The conclusion of this report is that to have a good and functional information and knowledge management it is necessary that the company has a good way of regain and handling experiences from its projects. The way to do this is to develop the managing system on the production management?s terms. It is also critical to find an easy way for the production management to use the system..

An ongoing discussion concerning the possibilities of universal classification based on phenomena rather than on research disciplines has been noticed. In order to discover if this was a limited discussion or the beginning of a major new field of research a study of citations was made using the database Web of Science. In addition, references of the works concerned were studied to find out where the ideas originated. The study of references shows that the ideas originate in a limited number of older published works, some of them well established in Information Science, some of them less generally known. The main ideas commonly used in Information Science are Ranganathan?s facet theories and the work of the Classification Research Group.